Riina har besökt den nästan 80-åriga Marja (fiktivt namn) sedan våren 2017. Marja bor ensam och har börjat känna sig lite ensam på grund av sin sjukdom, så Rinas besök har blivit en viktig del av hennes liv.

​

Afghanhundar är inte traditionella följeslagare och de väljer vanligtvis sina vänner mycket noggrant. Hon viftar inte på svansen åt alla, en del människor får vanligtvis bara ett morrande. Marja och Rina blev goda vänner redan vid det första mötet.

​

Marja bor i Helsingfors storstadsområde och Riina besöker henne två gånger i månaden. När Riina närmar sig hyreshuset där Marja bor, börjar hon bli uppspelt och hon vädrar doften av den bekanta miljön. Vid husdörren blir Riina uppspelt som en afganhund sällan visar och hela karaktären hos hunden skärps.

​

När dörren öppnas trycker Riina huvudet mot Marjas ben och Marja välkomnar Riina med att sträcka ut sin hand för att stryka hunden och säger: ”Bra tjej, åh, du är så vacker igen idag. Jag vill krama dig när du kommer. Åh, kom igen, älskling, låt oss gå vidare ... ”

​

Sedan går vi vidare och Marja sitter i en stor mjuk fåtölj och Riina lägger huvudet i hennes knä. Riina blir aldrig trött på att stryka och kela mot kära vänner. Riina njuter starkt av den uppmärksamhet hon får.

​

Under mötet ger hundägaren Marja en liten påse där hon har förladdat en lämplig dos hundgodis, ost och andra delikatesser. Marja ber Riina att sitta ner, ge henne tass, ligga ner och rulla. Varje gång uppgiften är klar kommer hunden att få fler beröm och strykningar och kelningar. Riinas förare deltar i mötena, men förblir i bakgrunden. Det viktigaste är den äldre och hunden tillsammans. Träffarna varar ungefär en halvtimme. Mötena är en win-win situation för båda parter.

​

Projektet finansieras av en privatperson som inte vill namnges.